swe3314

Idag lyckade inte jag få någon blåsbild. Jag somnade i en fåtölj istället. Men när jag vaknade och tittade ut så var solen på väg ner och ljuset var supervackert. Så jag tog min kamera, skruvade på softfiltret och stack ut för att fota lite. Det var precis så att slutaren han stängas innan solen var borta. Som tur var så lyckades jag få en bild som jag blev ganska nöjd med.

den är lite suddig med flit, för att få en lite "enkel" kännsla

Idag är det ett riktigt busväder ute. Det blåser en massa och så regnar det. Det är lite lite det vädret vi hade under JSM 2007. Skillnaden är bara den att det fortfarande är vinter och att idag seglar jag inte. Jag har gett mig själv två nya fotouppgifter som jag kommer att jobba med i mån av tid, #1 sy/fixa ett regnskydd till kameran #2 ta en bra bild på vinden. Nummer två är i princip en omöjlig uppgift men jag tänkte att jag får väl illustrera vinden på nått sätt med träd, löv, rök eller nått annat som rör sig i vinden. Vi får se hur det går jag ska försöka vara uppdaterad.    

Ibland så blir jag så trött på alla ointelligenta typer som säger att en bild är "fusk", att en manipulerad bild inte är någon riktig bild. Jag läste i ett forum på världens bästa fotosida( http://www.fotosidan.se/ ) att vissa tyckte att en tjej som sprayade ner sina växter med en blomspruta innan hon fotade de för att det skulle se lite magiskt och fräscht ut inte borde få göra det för att bilden då inte är tagen under växtens naturliga miljö.

Jag där emot är helt för manipulation av bilder så länga bilderna inte är tänkta för dokumentation eller liknande. En bild är ett konstverk och om den är vacker eller/och behaglig att titta på så spelar det enligt mig ingen roll om man har bett en person flytta på sig, ljusat upp den i datorn, tagit bort vissa färger, satt ihop två bilder eller på något annat sätt manipulerat den.

Alla gamla gagghökar som säger att alt som man gör med en bild i datorn är fel, tycker jag har fel. Varför ska man inte få förbättra en bra bild, eller bara ta bort ett dammkorn? Jag håller inte med ett dugg! Det går ändå inte att bara ge en bebis en kamera och en dator och få den att ta en bra bild det krävs ändå en massa kunskap. En del under fotograferandet om bildkomposition osv. men mörkrums kunskaperna har nu bara gått över till digital form.      

Idag efter skolan så cyklade jag upp till racketstadion för att spela badminton. Jag har bara spelat en gång tidigare efter jullovet och då var det katastof. Idag var det betydligt bättre men det var fortfarande lite svårt med bollplaceringen. Jag är ganska nöjd ändå för det var tryck i slagen. Så jag är snart i form igen.

Baksidan med lov är att jag är så lat så att jag kommer inte ut och tränar av egen motivation. Under jullovet var jag ute och sprang typ två gånger och min kondition har rasat. I söndags var jag också ute och sprang. Idag hade jag fortfarande inte riktigt återhämtat mig så det hämmade badmintonen lite.

Det är nog inte någon större fara jag ska nog hinna komma iform tills säsongen börjar. Och föresten så ska jag köpa en röd mast.

Igår kväll såg jag på Sagan Om Konungens Återkomst, men i reklampauserna knäppte jag över till Rocky III och senare till Rocky IV. Den lilla tiden räckte för mig att bli tillräckligt inspirerad för att idag sticka ut och springa. Men när jag kom hem blev jag slö och gjorde nästan ingenting på resten av dagen. inget fotograferande inget mekande och inget bildredigerande men lite tv-tittande blev det allt.
 
jag gick ut till hundra% men när jag skulle öka så minskade jag istället.

Våran gamla oljetank som nu är demonterad skulle inte gå till historien genom att stå och skita ner på garageinfarten. Så vi körde ner den till Sune Eriksons skrotupplag och dumpade den där. Det var världens ballaste miljö med enorma skrothögar, vatten, coola maskiner och jätterått. Gruset på marken var helt täckt av småskrot. Där skulle jag kunnat gå omkring och fota grunkor och miljöer en hel dag.   


saxmaskinen och massvis med skrot

nån grunka som låg så ensam och utfrusen

Ibland vill man bara stoppa tiden...som idag när jag cyklade hem ifrån skolan så var ljuset underbart färgat av stämning men långt ifrån mörkt. Tyvärr så hade jag inte med mig kameran så jag skyndade mig på hem så mycket jag bara kunde. När jag kom hem rusade jag in dumpade mina grejer framför dörren grabbade tag i kameran och sprang ut igen. Jag hann lagom få slutaren att börja smattra och så försvann solen bakom träden. Det var som att stänga av en lampa allt det magiska ljuset försvann. Men som tur var så var det fortfarnde ljust så jag kunde gott njuta av att knalla omkring med kameran i en halvtimma till. Tyvärr blev inte alla bilder hellyckade men jag hade en trevlig stund tillsammans med min kamera.


min favoritbild för dagen. jag tycker att den är så varm och go

Idag var min första skoldag år 2008. det fungerade ganska så bra. Men man kommer inte ifrån det faktum att det trots allt var skola. Alla kompisar var kul att träffa men lektionerna var lite sega konstigt nog.

När jag kom hem så flydde jag ner i garaget för att putsa på Gileran. Nu är framändan klar på henne. Bromsarna fungerar hela fronten är upputsad. Och så har vi vänt på hela hojen för att kunna lyfta upp bakändan. Det kommer att bli problem att fixa depåstöd till den här hojen! Bak är det enkelsving och i hjulet finns det inga hål förutom de för hjulbultarna fram är det enkelgaffel och samma sak med hjulet där Nada hål. Så vi funderar på att skaffa ett "crossstöd" som man ställer under motorblocket och hissar upp hela hojen med som en hiss.

Jag vet inte vad jag skulle göra utan min kära 5-56 den är verkligen räddaren i nöden med

5-56, gängsmörjning och ett schyst järnrör kan man komma långt här i världen.

5-56 hjälper mot allt, om du har hösnuva spreja på lite 5-56 om du har brutit benet spreja på lite 5-56 har håret tovat ihop sig däremot, prova med lite gängsmörjning!     

Idag började många skolan.....stackare, det gjorde inte vi! Men imorgon drar det igång med två prov redan första veckan. 

Jag spenderade min extra lediga dag med noggrant utvalda aktiviteter som tv-tittande, fotograferande av skoavtryck och bildredigerande jag hann även med att gå ner i garaget en liten sväng. och så kom det en STOR lastbil med leveranser till pappa men någon pappa som var hemma för att ta emot leveransen fanns det ju så klart inte men rådig som man är så ryckte jag in. Det var inte lätt må jag säga för att lastblischaffisen var en mångkulturell snubbe som kunde två olika språk, italienska och tyska. Som ni vet så kan jag inget av dem så det blev en del gestikulerande.  Som så många andra italienare så hade även den här lastbilschffisen ett häftigt temperament. När jag inte fattade vad ett pekfinger på ett papper och ett pekande på vårt hus betydde så trodde jag att han skulle bli galen. Han slet sitt hår, han skrek och han gastade och plötsligt föll polletten ner. Si si svarde jag då blev han lugn. Men så kom nästa fråga och han blev lika galen då när han ville veta vart han skulle lasta av. Då förstod jag frågan direkt men han fattade inte mitt enkla svar. Sedan så visade sig att han var ganska så rolig. När vi hade hoppat upp i lastbilen så började han dra och dra i pallen, jag tänkte som pappa brukar säga det där går aldrig. Men trots min tvivel så högg jag också tag i pallen och började dra. Då ställde han sig och skrattade för han hade inte försökt flytta pallen utan dra loss plasten som satt runt om(pallen vägde 200kg). Då kom det, emellan skrattsalvorna så skrattade han fram han mamma Mia. Och Jag som trodde att det var nått som filmskaparna hade hittat på.  

Efter det äventyret återvände jag till mitt kära ps och tv-soffan


en av många bilder på skoavtryck i pulkabacken

Hela familjen åkte på eftermiddagen till mio för att kolla på ett nytt köksbord. Pappa brukar vara så kräsen men mamma hade hittat ett som hon var nöjd med och jag blev överaskad över att pappa med var det. Så nu är det beställt, ett nytt köksbord och åtta stolar.

Eftersom att mormor bor så bra till så åkte vi förbi där för att fika och ha det trevligt. Men det blev ett ganska så kort besök, tyvärr för att syrran skulle på någon kyrklig konsert i Söderledskyrkan. Men jag mamma och pappa var inte så intresserade av någon konsert så vi åkte vidare hem. Som vanligt så fick mamma ställa sig och slava i köket medans jag och pappa tog en promenad runt hundvarvet(det promenadvarvet som pappa brukade gå när han hade hund).  

bilderna är tagna med martans softfillter på så att de vackra ringaran kommer fram

Jag vaknade tittade ut genom fönstret. NEJ..... det har kommit ännu mer snö nu är det säkert en decimeter.

Jag gick till Veronicas rum för att kolla utetemperaturen. Men det var ingen fara den visade 0,8 och om det är plusgarder så fryser inga isar har jag fått lära mig i skolan. Så det var ingen fara det är bara att köra ner båten till Lindö och börja segla så fort den är klar.

Så idag har jag ägnat nästan hela förmiddan åt att skotta undan snön, dels för att jag i morse blev ombedd att göra det och dels som en ren protest mot vintern. Jag vill ut och segla! Hoppas nisse snart kör in sin båt hit så att träningen kan sätta igång.

här är mitt dagsverke



Det här året har helt klart potential att bli ett bra seglings år. Först så ska jag starta säsongen här hemma om vädret och pappa tillåter och sedan ska jag, Nisse och  hela Motala ner till Gardasjön i norra Italien för träning och regatta, sedan sätter säsongen igång på riktigt här hemma med läger elitserier, ostkuppar och allt annat som hör sommaren till. Sedan kommer JSM och Openweek inför vm i Portugal och förhoppningsvis massor av träning där emellan.

I förrgår fick jag låna en Lasolite-reflexskärm som jag idag har experimenterat med. Det är en tygbit som är behandlad på nått sätt så att ytan är blank, ena sidan är vit och den andra är silverfärgad. Och tyget är uppspänt på en rund stålram. Man kan använda den till massor. Om man har ett starkt sidljus så kan man skärma av det, om ena sidan är sämme belyst så kan man styra dit lite extra ljus med den siverfärgade sidan, man kan även slå blixten i den och på så sätt använda den som bounser eller för att styra ljuset dit man vill ha det.

Jag testade lite olika varjanater dock inte i någon studio. Jag blev assisterad av mammsen.

första bilden slog jag blixten i taket utan diffuser. med skärmen som bouncer till vänster i bild.


Som ni kan se så är resultatet att blixten blir för hård skulle kanske fungerat med diffuser eller genom att byta objektiv och backa ett par meter.

på bild nummer två slog jag blixten rakt på. och med skärmen som reflekterande bakgrund.



inte heller det så lyckat blommorna blev även här utfrätta. dock är det en ganska neutral bakgrund om man inte slår med blixt.

på den tredje och sista bilden i det här experimentet så slog jag blixten i skärmen.


om man vill ha lite sidljus det blev ganska lyckat på motivet men om man kollar bakgrunden så är det hemska skuggor på högersidan. 

summa sumarum. under det här testet så har jag säkert brutit mot alla regler som finns för användandet av reflexskärmar. Men jag har lärt mig följande: det är nästan nödvändigt med en assistent som kan kontrolera skärmen, skärmen ska stå en bit bort ifrån motivet för att inte det reflekterade ljuset ska bli för skarpt, den vita sidan är bäst lämpad att slå bilxten i för att den silvriga är för reflekterande.

Igår började pappa demontera våran oljetank i tvättstugan för att vi ska göra om tvättstugan till tvättstuga och förråd. Så vid frukostbordet frågade han ifall jag kunde hjälpa honom med att bära ut de demonterade delarna för att de är så otympliga. Visst svarade jag när ska du ha hjälp? Om någon timma svarade han jag ska bara såga loss det sista, så jag städade mitt rum och fixade lite i en timma sedan gick jag ner till   honom och frågade om han var klar snart. Men det såg jag ju själv att han inte var för halva tanken stod ju kvar och det fanns inte en chans att den skulle gå ut genom dörren.

Nej stick ut och spring så länge svarade pappa. Sagt och gjort, jag drog med glatt humör på mig träningskläderna och stack ut för att ta en runda runt Smedby. Något ringrostig så tog jag mig runt mitt planerade varv. När slutspurten var nära så sprang jag förbi Alichias hus och precis då så stack en liten grön varelse med mössa och konstig lugg ut huvudet. Det tog ett par sekunder innan jag hann reagera. Jag slog på en tvärnit och vände tillbaks för att se om det verkligen kunde vara Alichia. Det var det. Jag fortsatte att streta på och till slut klarade jag av hela långa Smedbybacken och Långängsgatan.

När jag kom hem så var pappa fortfarande inte klar med tanken.
  

I förrgår så hade jag en skön dag inomhus. Jag satt framför datorn och tv:n hela dagen. För att kompensera det så tog  jag och syrran en promenad till Ljura-bäck igår för att mata änder. Eller hon skulle mata änder och jag skulle fota de. Mitt problem var bara det att under natten hade det kommit snö och det var jättekallt ute (-3). Som vanligt så hade inte jag några lämpliga skor så jag tog ett par år gamla och för små Graninge-kängor. Det skulle jag inte ha gjort för att på vägen hem igen började jag känna av att de var för små och när vi nådde trappen så hade jag fixat ett rejält skoskav på hälen.

Detta resulterade i att jag och mamma för in till sta´n för att köpa vinterskor och hon skulle på Friskis och Svettis. Jag hann lagom ladda över mina ankbilder till datorn innan det var dags att grabba kameran och stativet och fara in till sta´n. Väl där inne så gick vi till Euro sko, (tidigare, Din sko) mamma hittade ett par ordentliga Goretex-skor som satt bra. Vi fortsatte vidare på år jakt nu sökte vi ett lite "snyggare" par skor att ha i skolan o.s.v.  Jag hade blivit tipsad av Benko om ett par snygga på skopunkten och jag följde Benko´s råd.

Eftersom att mamma skulle träna efter våran runda på sta´n så fick jag ensam gå till chlas i sjön för att införskaffa lite svart färg att måla framramen på Gileran med. Efter det så var det dags att gå hem. På vägen hem när jag skulle fota ett väldigt snyggt upplyst träd så stötte jag på ett stort problem med kameran. Det satt inget minneskort i! Det var inget annat att göra åt saken än att packa ner kameran och utan sällskap vandra hem.

Som tur var så lyste Martan upp min promenad genom att ringa och säga:

-Jag har en grunka till dig!

- Till mig?

- Ja vart är du?

- Vid ica-ljura

- palra dig upp hit då!

Så jag gick upp till Martan och där så fick jag en "julklapp" oinslagen och ett par veckor sen men det var ju trevligt av honom ändå! Jag fick även låna en lastolite-skärm av honom.